[Intro] Det blåser snö mot fönsterglas Och lampan darrar svag I hallen går en mörkgrå rand Som delar natt från dag [Verse] Jag vaknar innan gruvan slår Med hjärtat tätt mot bröst Min morsas händer kokar te Men rummet saknar röst På väggen hänger farfars bild Med hjälmen full av damm Han log som om han bar ett berg Och aldrig bar sig fram [Pre-Chorus] Vi säger inget högt ännu Men golvet vet ändå När huset håller andan nu Börjar allting gå [Chorus] Sprickan I Hallen, den växer varje kväll Som en hemlig flod under vårt gamla ställ Sprickan I Hallen, den delar mig itu Mellan allt som var och allt vi måste nu Hör du hur marken sjunger lågt? Hör du hur staden drömmer trångt? Sprickan I Hallen, den pekar utan ord Mot en framtid byggd på sår i frusen jord [Verse] Min mamma lägger mattan rak Som om den döljer mer Hon säger vintern gör så där När gamla träet ger Men kopparrören viskar kallt Och källarn luktar sten Jag minns när jag sprang barfota här Nu går jag lätt på ben [Pre-Chorus] Vid köksbordet står tiden still Men tågen går i natt De hämtar malm och lämnar kvar Ett hem som tappat takt [Chorus] Sprickan I Hallen, den växer varje kväll Som en hemlig flod under vårt gamla ställ Sprickan I Hallen, den delar mig itu Mellan allt som var och allt vi måste nu Hör du hur marken sjunger lågt? Hör du hur staden drömmer trångt? Sprickan I Hallen, den pekar utan ord Mot en framtid byggd på sår i frusen jord [Interlude] Under golv Under namn Under snö Brinner malm [Bridge] Farfars stövlar står ännu kvar Med grus från mörka schakt Han gav sin rygg åt staden här Och fick en tystnad lagt Min mor vill stanna, jag vill se Om vägen bär oss hem Men ingen karta visar var Man börjar om igen [Breakdown] En linje i trä En skugga i sten Jag rör vid den tyst Den rör vid mig med [Build-up] Om huset faller, sjunger vi Om gatan går, så följer vi Om natten spricker, tänder vi Ett ljus där vi var barn [Chorus] Sprickan I Hallen, den växer varje kväll Som en hemlig flod under vårt gamla ställ Sprickan I Hallen, den delar mig itu Mellan allt som var och allt vi måste nu Hör du hur marken sjunger lågt? Hör du hur staden drömmer trångt? Sprickan I Hallen, den pekar utan ord Mot en framtid byggd på sår i frusen jord [Chorus] Sprickan I Hallen, jag ser den när jag går Som en mörk kompass genom familjens år Sprickan I Hallen, den säger stanna kvar Men marken under svarar inte som den var Hör du hur vintern håller tal? Hör du maskiner långt i dal? Sprickan I Hallen, jag bär dig i mitt blod När staden flyttar långsamt bort från där den stod [Outro] Det blåser snö mot fönsterglas Och lampan darrar än Jag stänger dörren mycket mjukt Som om den var en vän I hallen ligger mörkret kvar En linje utan slut Och under oss går bergets puls Som andas in och ut